Självmord eller suicid?

Vilket begrepp ska vi använda? Varför?

I det svenska språket används ordet “självmord” ofta, medan suicid är ett mer sällsynt begrepp. Begreppet självmord kan kännas naturligare i språkflödet.

Självmord eller suicid är dock ett ämne som fastnar i munnen på människor, orsakar dem att rycka till, bli nervösa och skamset rulla tummarna. Det kan kännas svårt att erbjuda stöd och närvaro då det skulle behövas. Det är värt att framhäva vikten av öppen diskussion runt suicid, eftersom det fortfarande sker över 700 suicid i Finland per år (Statistikcentralen).

Folkhälsomyndigheten behandlar begreppen ”suicid” och ”självmord” på sina webbsidor om suicidprevention. Enligt dem kan ordet ”självmord” låta laddat, man kanske reagerar på begreppet ”mord”, vilket kopplas till brott. Ofta talas det om att ”begå” självmord, vilket kan enligt folkhälsomyndigheten kopplas med att ”begå” brott, som följaktligen skuldbelägger den avlidna, samt de anhöriga. Fram till slutet av 1800-talet har suicid faktiskt klassificerats som ett brott, vilket kanske förklarar ordets brottshänvisning. Ordet ”självmord” har sitt ursprung i tyskans ”Selbstmord” (Kielikello). Englelskans ”suicide” har däremot en mjukare klang och är väldigt lika med ordet suicid.

Skuldbeläggandet av suicid har sina rötter i bland annat kristendomen, då tanken var, att individens liv inte är i hens egna händer. Att ta sitt eget liv var en synd, eftersom man mördade något som var Guds egendom. Man kränkte hans auktoritet. Ofta hade den avlidna inte rätt till en kristen begravning. Naturligtvis har vi kommit vidare från dessa tider och den kristliga kyrkan har en mera accepterande attityd gentemot suicid och satsar på suicidpreventivt arbete. Det är ändå viktigt att fundera på bakgrunderna till varför suicid präglats av stigmatisering och skuldbeläggning.

Å andra sidan kan en del känna sig mer bekväma med att använda ordet självmord i sin rena ärlighet. Ordet suicid kanske känns för avlägset, kliniskt och opraktiskt, som att det inte beskriver verkligheten och alla känslor som sorgen bär med sig tillräckligt ärligt. Det kanske känns som att ordet censureras för att göra det bekvämare, men får en motsatt effekt. Sorgeupplevelsen är ändå individuell.

Oavsett vilket begrepp man använder är det viktigt, att vi funderar på hur vi talar om suicid. Till exempel kan vi undvika tala om suicid som ett val och betrakta det i stället som en ”psykologisk olycka”(Folkhälsomyndigheten) och samtidigt kanske lyckas minska på stigmatiseringen runt ämnet. Att betrakta suicid som en psykologisk olycka tar hänsyn till, att suicid inte alltid är genomtänkt, att det ibland kan ske impulsivt och att det kan vara följden av psykiskt illamående, där det ingått ambivalenta perioder. Ibland finns det ingen specifik orsak. Självmord, eller suicid, använd det som känns bekvämt för dig och den du talar med.

Källor: